|
Senaste radarbild Här kan du se radarbilder som visar var det regnar eller snöar samt vilken intensitet nederbörden har. Radarbilden är en kompositbild av ett flertal individuella väderradar och uppdateras varje kvart. Nederbörd anges med fyra intensitetsnivåer: ringa nederbörd, lätt nederbörd, måttlig nederbörd och kraftig nederbörd. Radarsekvens För att se hur nederbörden förflyttat sig kan du köra en sekvens av radarbilderna. Med hjälp av en sådan sekvens blir det lättare att bedöma hur nederbördsekona fortsätter att röra sig. Klicka på ”play-knappen” som då blir till en ”stopp-knapp”. Stoppa sekvensen genom att klicka på ”stopp-knappen”. Du kan förutom att köra en sekvens, även efter egen önskan välja vilken bild från senaste 2 timmarna du önskar studera. Den senaste visas alltid som första val. Beskrivning av mätfunktionen
Det finns olika mätfunktioner i animeringsbilder, mätning av hastighet och avstånd samt beräkning av tidpunkt till vald plats.
Mätning av hastighet och tidpunkt till vald plats
2. Välj en senare bild, och klicka på den nya positionen för fronten.
3. Klicka på en position i bild 2 som man vill veta tidpunkten när "fronten" kommit fram. Ruta Framme visar en uppskattad tid då fronten kommit fram. "Framme" kan beräknas på fler än en punkt och fortsätter att beräkna vid varje klick tills "Ny beräkning" väljs. Mer information om hur man tolkar radarbilder följer här nedan.
Kännetecken och felkällor 1. Varmfronter En ofta rätt bred och sammanhängande zon drar upp från en bestämd riktning. Framkanten av molnsystemet syns som gula ekon. När molnen tätnar sker en övergång till guldfärgade ekon. Här kan man vänta sig nederbörd som når marken i större omfattning. I centrum syns ofta orange ekon, ibland röda celler som indikerar att nederbörden är kraftig. Felkällor Osäker framkant Skenbar förstärkning av nederbörden Falsk bakkant 2. Kallfronter Ganska smal och mer eller mindre sammanhängande zon med ekon. Ofta skarp övergång mellan svaga och kraftiga ekon. Cellstruktur syns då och då som starka färger. Felkällor Utseendet förändras successivt 3. Regnskurar och "blöta" snöbyar Fläckig struktur. Många gånger ligger ekona i linjer. Distinkt övergång mellan eko och ickeeko. Röd färg i ekocentrum betyder risk för åska! Felkällor Svårt följa samma skur i flera timmar 4. Kalla snöbyar Förekommer gärna över hav när kall luft strömmar ut över varmt hav. Linjestruktur där man kan se varifrån vinden kommer genom att köra bildsekvenser. Förekommer också i fjällen samt på vårarna i samband med "aprilväder". I regel svagare ekon än vanliga skurar. Felkällor Snöbyar på större avstånd från radarn syns inte 5. Duggregn och kornsnö Svaga ekon, gula, möjliga guldfärgade eller inga alls. Radarns räckvidd är i bästa fall 60-80 km. Felkällor Det syns inget! Kan förväxlas med markekon 6. Markekon Reflektion mot höjder, höga byggnader i en radie på några mil runt radarn. Syns som små prickar av olika färger. Ju bergigare terräng desto fler prickar. Ligger stilla. Förekommer alltid, mest uttalat när solen är under horisonten och vinden är svag. Då smälter prickarna ihop i större områden och det blir också ett gult skimmer runt radarn. Felkällor Kan förväxlas med miniskurar Liknar tätt duggregn, kornsnö 7. Anomala ekon Allmänt förekommande i högtrycksläge. Särskilt nätter och morgnar. Vid inversion i lägre nivåer böjs radarstrålen av mot inversionen som fungerar som ett lock. Inversionen består av ett skikt med varmare luft. Radarstrålen reflekteras mot marken på olika avstånd från radarn. Räckvidden kan bli ännu längre än den teoretiska 240 km. Kustlinjer syns som kraftiga färgglada ekon. Mycket ekon runt varje radar. Ekona är ett enda myller av färger. Det ser "onaturligt" ut. Felkällor Kan förväxlas med skurar |